Snart har första veckan i whiskykalendern 2015 passerat och vi har varit ute på en resa runt om i världen. Måndag och vad passar inte bättre då än att ta sig tillbaka till Skottland och till en gammal favorit (för mig alltså). Whiskyn från detta destilleri var den första jag köpte själv som single malt för lite drygt 10 år sedan. Nu 10 år senare kanske den inte ter sig lika spännande som då men det överlåter jag till er att bedöma.

Flaska 7: Glenkinchie - 43% – 12 y/o – Lowlands – nr 83823 på systembolaget – 419 kr

Som många av er skrev i kommentarerna igår så var denna whisky en lite tamare upplevelse än vi börjat denna kalender med, men kanske är en bra måndagswhisky som signaturen Nalle skrev. Många gissade helt rätt på att det var en Glen, men bara en gissade helt rätt på Glenkinchie.

Glenkinchie 12 Ã¥rig är en av flaskorna i samlingen ”The six classic malts” som min whiskyresa med single malt började med pÃ¥ riktigt, visst hade jag smakat/druckit whisk(e)y tidigare och tyckte det var helt okej med is (Aldrig cola!). Six classic malts släpptes i miniatyrflaskor och denna miniatyrsamling med 6 st 50 ml flaskor fick jag i 25-Ã¥rs present med tillägget att välja en att fÃ¥ i 70-cl flaska. Precis som skrevs i kommentarerna valde jag dÃ¥ Talisker, men själv köpte jag senare Glenkinchie 12 Ã¥r och den har följt med mig pÃ¥ denna resa under dryga 10 Ã¥r som en vardagswhisky.

Förutom Glenkinchie består The six classic malts av:  Cragganmore , Talisker , Lagavulin, Oban och Dalwhinnie.

Officiella noteringar om denna lyder:

Doft: Aromatisk, vanilj, blommor och en lite rostad ton. Söt och krämig, citrusdoft.

Smak: Lätt och mild, söt med blommighet i början, mild och smörig med citruston.

Eftersmak: Örtig och lite torr, ”som ett potpurri” som destilleriet skriver.

Hittade en rolig smakkarta på nätet där man kan leta upp en whisky man gillar och hitta liknande whiskysmaker från andra destillerier: Kolla här.

Söndag, andra advent (redan) och bloggens 100:e inlägg! Nu kommer en whisky belönad med bÃ¥de guld och silvermedaljer i flera internationella tävlingar och mässor, även denna gÃ¥ng letar vi oss ut i whiskyvärlden och provar pÃ¥ whisky frÃ¥n ett annat land – borde bli lättare och lättare att gissa land dÃ¥ vi redan varit i tvÃ¥ andra redan, men vart är vi nu?

Flaska 6: Nikka – Coffey Malt – 45% – NAS – Japan – nr 85230 på systembolaget – 999 kr

Nikka destillery tillverkar ett antal uppskattade whiskysorter, både single malt och blended som tillverkas på traditionellt sätt. På destilleriet har de bl.a. två Coffey stills. En Coffey still kallas även patent still eller continous still och är en destillationspanna med kontinuerlig destillering i vilken man billigt och enkelt kan tillverka neutral sprit. Namnet Coffey kommer från dess uppfinnare Aeneas Coffey. Coffey still används normalt inom whiskyindustrin för att tillverka grainwhisky som blended whisky är (utspädd) blandad med.

Traditionellt används en mäskpanna och spritpanna vid whiskytillverkning där det bästa av destillatet används för att fylla ekfat, men där själva destilleringsprocessen görs i batcher och måste avbrytas mellan varje körning. Mäskpannorna är de vi normalt förknippar med whiskytillverkning, de kopparglänsande pannorna med smal hals som vi ser på alla destillerier.

Nikka Coffey Malt är en single malt som är tillverkad i en Coffey still. Hur japanarna lyckats få så mycket smak ur en destillering från en panna som inte ger så mycket smak är gåta. Men är det något japanarna kan så är det smaker.

Vill ni veta mer ingående skillnader mellan olika destilleringsmetoder och annat om whisky rekommenderar jag Allt om Whiskys Ordlista.

Officiella noteringar:

Doft: Påminner lite om bourbon, choklad, läder, honung och russin. Aningens mandel och kanel. En mycket söt doft som påminner och melass eller brun farin i doften.

Smak: Äpplen, svartpeppar, tobak, kola och kanel. Mycket len smak men nästan väl söt smak.

Eftersmak: LÃ¥ng, oljig, tobaksblad, kanel och mild choklad.

Flaska nummer 5 har ett lite ovanligt namn som inte avslöjar så mycket om varken doft eller smak, men förhoppningsvis gillar ni den och får en trevlig lördagskväll.

Flaska 5: The Dalmore - Cigar Malt – 46% – NAS (men sägs innehålla 12-14 årig Dalmore) – Highlands – nr 85875 på systembolaget – 861 kr

The Dalmore Cigar Malt togs bort ur sortimentet 2009 av Dalmore men fick efter ett mindre uppror från dess fans beslutade destilleriet att återinföra whiskyn igen 2011. Den är lagrad på nya amerikanska ekfat och Oloroso Sherry-fat och även om den inte har en exakt åldersangivelse så sägs det vara 12-14 årig whisky i flaskan.

Cigar Malt har inget med att den smakar eller doftar tobak eller cigarr utan den är framtagen som det står på framsidan av kartongen att avnjutas i sällskap av en cigarr. Om det stämmer vill jag lämna osagt då jag inte röker.

Officiella noteringar lyder:

Doft: Karamell, småkakor, kola, choklad, ganska lätt i doften.

Smak: Ännu mer kola, karamell som går mot det brända hållet, apelsinskal och perfekt balanserad sherry.

Eftersmak: Relativt enkel, lite apelsinskal och touch av kanel och den brända smaken från karamellen.

Flaska 4, fredagskväll och åter en intressant slutlagring. Denna slutlagring kan för många ha synonymer till fredagskvällar, kanske inte fullt lika många i december som under sommarmånaderna men frågan är om den avspeglar tydligt i kvällens whisky?

Flaska 4: Blackadder, The Legendary – Zinfandel Finish – 46% – NAS – Highlands – nr 84574 på systembolaget – 741 kr

Blackadder är en oberoende buteljerare med många olika förgreningar under sig. Denna Blackadder Generic är som alla deras flaskor noggrant utvalda fat och buteljeras från single cask alltså ingen blandning mellan olika fat på destilleriet.

Tyvärr är det svÃ¥rt att hitta nÃ¥gon vidare information om denna whisky, blackadders hemsida har en text frÃ¥n 2012 ”hÃ¥ll utkik i rymden, vi har en plan för en ny websida”.

Whiskyn i denna flaska är en Highland, men vilket destilleri som gjort den kan jag inte få fram, deras ambition med The Legendary är att ta fram njutbara och lättdruckna whiskysorter (ofta med annorlunda slutlagringar som denna) och det tycker jag många håller med om i kommentarerna nedan. Jag tyckte själv att Zinfandel-tonerna kunde fått mer utrymme i smakerna vilket andra vinlagrade whisky tenderar att få.